problemhund

Har fått lite förfrågningar om att skriva om vetrinärer överlag. Så tänkte nu när jag väl sitter här igen så är det lite rätt tid att skriva om det. Då har jag alla kännslor som jag hadde förra sommaren och tänker i rätt bana om man säger så.
Själv så anser jag att vi med hundar är duktiga på att gå till vetrinären när det gäller sjukdomsfall. De säger ju att hunden är människans bästa vän, det är ju så sant det inte går att skriva om på något vis.
Och för ens bästa vän och barn så gör man ju vad som hälst. Speciellt för oss hundnördar,hundtöntar, hundidioter m.m.
När jag hade Atlas (min första hund) så trodde jag att alla vetrinärer kunde det dom jobbade med, Jag trodde att de var kapabel att göra stort sätt allt innom innom sjuka djur.
Men som sagt alla de har ju sitt speciall område, och så klart är de människor som du och jag.
De kan ha somnat i stolen när läraren pratar om halta eller whatever. När Atlas var sjuk så betalade jag ca 20,000+ på okunniga vetrinärer, en gång så satt jag och polaren på vetrinärstationen i 8 timmar för att få reda på att det kunde vara en liten stukning. Andra gången så var det sträckning de andra gångerna så kommer jag inte ihåg exakt vad det var. Tror jag var där 8 gånger eller något med exakt samma sak, och inget exakt svar fick jag. Den sista gången så tvingade jag de att röntga benet igen denna gången så var vetrinären så hårdhänt enligt mina ögon, så det knackade till i benet.
Då ansåg jag att detta inte gick mer, bad de skicka bilderna till en speciallist på blå sjärnan eller bara dit så får de ta över. Vilket de gjorde, Fick träffa Gustav på otroped avdelningen där och 5 minuter efter så visste vi vad problemet var. Det tog alltså 1halv år på ena stället medans 5 min på blå sjärnan!
En vecka senare så var han opererad och hela processen började, blå sjärnan fanns där under hela prosessen. Behövde jag hjälp eller hade frågor mitt i natten så var det bara att ringa, och alla frågor var besvarade. Så ska en vetrinär vara, til och med efter första mötet med gustav så hade jag massa frågor som jag inte kom på när vi var där. Jag hade blivit så GLAD över att äntligen få reda på vad det var och det gick att fixa. Så jag glömde alla frågor så, mitt i natten klockan 2 så fick han ett långt mejl med frågor. Dessa blev besvarade samma morgon!
Så blå sjärnan ligger varmt i mitt hjärta, det gick inte att rädda min älskling men han fick det bra i slutet. Vi gjorde allt vi kunde, vi kämpade till sammans och blå sjärnan gjorde allt de kunde.

Så med detta så kommer jag aldrig gå till någon okunnig vetrinär. Det ända jag kan tänka mig göra på den andra stället är att ta vaccinasioner, röntga höfter och led som går vidare, ögon och öron koll. Samt tandläkare för hunden, för det är de speciallister på det stället. Tror nästan de skulle vara bäst i sverige på det. Men något annat ALDRIG. Tänker inte utsätta min hund för att lida så igen, jag anser att det är djurplågeri av en vettrinär att inte våga säga att ’’jag klarar inte detta’’ En vettrinär som inte har kunskap ska skicka vidare, de ska inte försöka ställa diagnoser som är osanna. Och de mediciner som bara försämrar läget. För alla smättlindringar som Atlas år förämrade läget för han. För när han gick på benet så förstöde han senan ännu mer. Och därför blev allt som det blev.

Så för er där ute, tänk på vilka ni går till. Handlar det om muskler,senor, skellet whatever. Gå till en ortoped någon som har kunskap innom detta.
Lägg hellre någon peng extra för en speciallist i stället för flera tusen på någon som inte kan!