problemhund

I morgon så är det första tränings passet i skolan, längtar som fan.
Vill verkligen börja träna med min stumpa, det ska vara vardagslydnad. Ska bli roligt att att se vad Lissy går för, hon kommer bli helt slut.
Men en trött hund är en glad hund brukar jag säga, då gäller det trött av träning och sådant.
Dock ska jag till docktorn först, men ät glad att det är halvdag. Och träningen börjar efter lunch.
Så ska försöka hinna så gott det går, Sedan på Torsdag så blir det heldag med träning.
Det kommer bli roligt, så underbart att man får ta med hunden till skolan och träna.
Det är sådant man inte hinner så mycket med när man går i skolan, klart man hinner på helgerna. Och jag försöker hinna på vardagarna med, men med massa läxor så blir det svårt.
Men det är skönt att man har en hund som inte kräver flera timmars träning utan klarar sig med någon timme.

Har funderat på att att fixa en ny hedder, till denna bloggen.
Samt att lägga i hop min andra blogg med denna, men jag vet inte.
Vill inte bli för personlig på denna fasten känns som jag redan är det eller?

Eller så får jag börja låsa vissa inlägg. Får se hur det blir, men något får jag komma fram till.
Jag tycker att det är jobbigt att trycka fram och tbx, bättre att skriva på en sida och ingen mer. Då slipper man röra till allt. Min fritid och liv är ju om hundar, sedan mitt privat liv efterdet har jag stort sätt strypt. Jag vill inte vara den människan mer och hundar är det som gör mig possetiv, och jag slipper ha hämska tankar och vara en hämsk människa, vilket jag dock inte är vilket jag vet. Men det är sådant som rör sig i mitt huvud om jag nu inte är med min hund på en dag, eller några timmar. Kan säga att jag är beroende av min hund. Skulle gärna ha min hund som en assistant hund, dock skulle hon inte behöva hjälpa mig att ta av sockarna med mera. Men hon skulle göra så att jag mådde bra och inte bryter i hop m.m.
Det är något av det bästa med hundar att dom hjälper en så, fasten vi inte märker av det.
Som Atlas han fick mig att sluta skära mig, jag hade skärt mig i cirka 3 år och när jag fick han så gjorde jag det kanske i 2 månader. Sedan så slutade jag, det var han som tvinga mig att öppna dörren när jag satt på WC med en kniv i handen, han som kolla på mig med sådana valp ögon så jag slutade.
Atlas har gjort mer för mig men orkar inte skriva allt.

Detta gäller Lissy med, hon har hjälpt mig att axeptera Atlas död och min pappas. Lite konsigt att hon har hjälpt mig med pappas död, men nu efter alla dessa år som han har varit borta så har jag axeptera det. Jag har slutat drömma om att han bara har rymt och inte vill ha något med familjen att göra och sådana saker. Hon får mig att må bra den lilla grisen..